Bostadsbrist

Fenomenet bostadsbrist är välkänt och omtalat. Medias intresse är såklart naturligt då bostads- och boendefrågor berör alla och påverkar mångas privatekonomi. Cirka 20 artiklar om dagen publiceras om bostadsbrist och de senaste 20 åren hittar man 152 000 publicerade artiklar. Bostadsbrist har varit ett ständigt aktuellt ämne i politiken de senaste åren och man kan också säga under lång tid. Det finns en mycket stor politisk laddning i begreppet likt många andra bostadsrelaterade begrepp.

Definitionen

Trots ett så känt och välanvänt begrepp så är dock definitionen förvånansvärt vag och otydlig. Beroende på sammanhang används det om så olika ämnen som hemlöshet, långa köer för att få en bostad, trångboddhet och dålig standard, unga vuxna som inte kan flytta hemifrån, underskott på bostäder, platsbrist på äldreboende, höga bostadspriser och brist på smålägenheter som kan leda till att studenter tackar nej till studieplatser och fler problem ändå. Vi försöker här att reda ut begreppet.

Om definitionen bostadsbrist är så vag och begreppet används så generellt, hur vet vi då om det finns en brist? Kommer kommunen få bättre balans? Vad visar undersökningen? Behövs det fler bostäder? I undersökningar svarar 207 av 290 kommuner att de har bostadsbrist eller underskott på bostäder, 17 anser att de har ett överskott av bostäder och endast 59 säger att de har balans på bostadsmarknaden. De sju övriga saknar data.

Bostadsbristen ovan mäts i Boverkets bostadsmarknadsenkät där kommuner tar ställning till bostadssituationen i kommunen. Boverkets enkät mäter kommunernas bedömning av läget på bostadsmarknaden. Detta är inte ett entydigt mått på bostadsbrist och säger heller inget om hur allvarlig bristen på bostäder är i en viss kommun. Det är dock oklart hur många som står utanför och saknar eget boende och egen lägenhet. För att avgöra hur allvarlig bostadsbristen är i en viss region och kommuner gör man klokt i att även studera fler variabler såsom prisutvecklingen i regionen och kötider till hyresrätter. Det finns också ett överskott av bostäder som ligger i fel kommun, i områden där det finns färre intresse och där antalet ungdomar letar sig ifrån för att finna bostad.

Frågan är då om detta är korrekt. Mäter man på samma sätt? Saknas det faktiska bostäder eller utgår man från antalet bostadssökande? Eller är det något annat mått som används? Hur är läget på bostadsmarknaden i våra kommuner? Finns det ett underskott på bostäder och behövs det fler bostäder för att få balans på bostadsmarknaden?

Mått på bostadsbrist

Boverket har tagit fram mått för att kommuner enklare kommer kunna ta ställning till bostadssituationen och eventuell bostadsbrist och dess underskott på bostäder för att hitta balans.

De åtta olika kriterier som Boverket tagit fram för landet

• ansträngd boendeekonomi
• ansträngd boendeekonomi baserat på KALP (kvar att leva på)
• trångboddhet
• trångbodda och ansträngd boendeekonomi, 2 mått
• flyttar ofta
• hemmaboende unga vuxna
• återkommande problem

I Boverkets underlag över behovsbaserad bostadsbrist 2020 beräknas 9,7 procent av hushållen vara trångbodda enligt denna definition. Det finns dock stora skillnader mellan regioner och kommuner där andelen trångbodda hushåll varierar mellan 5,4 procent och 15,3 procent och skillnaderna är ofta ännu större inom regionerna (Boverket). I de stora städerna och dess kommuner är bostadsbristen större än i mindre orter och där har man längre till att nå balans på bostadsmarknaden.

Trångboddheten – viktig faktor för bostadsbrist

När det kommer till bostadsbrist baserad på trångboddhet så finns det flera sätt att definiera trångboddhet. De kallas ofta trångboddhetsnormer, trots att det snarare rör sig om mått än om normer. Vid norm 2 sätts gränsen för trångboddhet vid högst två personer per rum, exklusive kök och vardagsrum. Norm 3 innebär att det förutom kök och vardagsrum ska finnas möjlighet att ge varje hushållsmedlem ett eget rum, utom makar/partners, som antas dela sovrum.

Sexton procent av Sveriges befolkning bor trångt, vilket är den högsta andelen i hela Norden. I våra grannländer ligger trångboddheten i deras bostäder på under 10 procent. Siffror enligt Statistiska Central byrån SCB 2021 som visar de senaste åren att det skiljer mycket mellan olika regioner och kommuner.

Trångboddhet är också ett av måtten på boendestandard

I ett hem där man bor trångt kanske det är brist på utrymme och inte finns tillräckligt med utrymme för att umgås, leka, göra läxor eller arbeta på ett bekvämt sätt. Många faktorer spelar alltså in när vi pratar om trångboddhet, exempelvis inkomst, ålder eller om man bor ensam eller med familj. Detta var ett tydligt problem under pandemin då det i trångbodda områden i flera kommuner visade sig att coronaviruset spreds snabbare.

Enligt EU:s mått innebär att vara trångbodd att man har för få rum i relation till hur många som bor i hemmet. Ett par som bor tillsammans behöver till exempel ha minst ett sovrum och vardagsrum, utöver kök och badrum för att inte definieras som trångbodda. Om paret har två små barn behövs ytterligare ett sovrum, och om barnen är äldre behöver de varsitt sovrum.

I Sverige bor vi trångt

Sverige är det land i Norden där högst andel personer bor trångt, 16 procent, och underskott på bostäder. Störst procent är i Stockholm med kommuner. Tittar vi på trångboddheten för hela EU ligger vi på ungefär samma nivå som genomsnittet.

I genomsnitt har vi 42 kvadratmeter per person i bostaden, enligt SCB-statistik från 2019. Den yta de boende har att röra sig på och använder ser olika ut runt om i landet. Det är i storstädernas kommuner som bostadsarean per person är lägre än genomsnittet. I Stockholms kommuner som Botkyrka, Solna och Sundbyberg är den nere på 33 kvadratmeter per person, vilket är lägst i landet. Störst bostadsarea har man i kommunerna Tingsryd och även Ydre med 54 kvadrat per person. Vi ser alltså att många av landets unga hamnar utanför bostadsmarknaden och anser sig inte ha råd att flytta dit de vill och får ta mindre än de önskar.

Vad beror bostadsbrist på?

Svaren är många olika och spretiga men de flesta är överens om att ett är att det byggs för få nya bostäder eftersom det är dyrt att bygga. En annan anledning är den låga rörligheten som gör att bostäder inte utnyttjas effektivt. En tredje orsak är alla de olika kreditrestriktionerna som gör att stora grupper har svårt att köpa sitt första boende. 

De politiska partierna har helt olika förlag för att lösa detta, bygga mer, bygga billigare, friare hyressättning, bidrag, statlig allmännytta, fastighetsavgifter.

Hur vi vill bo och var vi vill bo påverkar statistiken för bostadsbrist. Andra viktiga faktorer förutom tillgänglighet är även fler dåligt utnyttjade bostäder och lägenheter som bland annat kan härledas till tröga och långsamma flyttkedjor. Hushållens inkomster blir inte högre och betalningsförmåga är en av de viktigaste faktorerna och samtidigt som det varierar det stort mellan de olika regionerna i samband med de olika kostnaderna för att köpa.

Bostadsbyggandet förväntas minska 

Förutsättningarna på bostadsmarknaden har försämrats snabbt under loppet av 2022, med kraftigt stigande räntor och energipriser. Hushållens köpkraft försvagas avsevärt jämfört med tidigare år. Allt detta sammantaget gör att bostadsbyggandet förväntas minska markant efter toppen under 2021. Den höga inflationen gör att brist på material och ökande materialkostnader precis som alla driftkostnader. Framtida bostadsköparna tvekar inför osäkerhet kring räntenivåer och nya kreditrestriktioner, krav på amortering. Den information som man matas med gör samtidigt att flera grupper tvekar.

Förstagångsköparna får det ännu tuffare och förväntas bli färre och köpare som tänkt sälja befintliga bostäder får mindre än det pris man förväntar sig. Innan marknaden stabiliserar sig lär vi se antingen en förvärrad bostadsbrist eller en stagnation. En inbromsning då alla väntar och hoppas på en bättre marknad.

Hur bor vi i Sverige?

Enligt Statistiska Centralbyrån är 5,5 miljoner, eller 52 procent, i småhus i Sverige. Cirka 4,5 miljoner, 43 procent bor i lägenhet. Av dessa finns 60 procent i hyresrätt och övriga i bostadsrätt.

Statistiken har stora brister

Då bostadsbrist alltså inte är något exakt begrepp och det råder osäkerhet om hur många bostäder som egentligen behövs och vilka som kan betala för att få en ny bostad. Hur stort är vårt underskott på bostäder? För att kunna se det vill regeringen att Boverket tar fram bättre statistik för att göra det tydligare och mer enhetligt.

I media och i politiska debatter låter det som att det är ett akut läge och bostadsbristen mycket stor. Kan nya mått för att mäta bostadsbristen ge oss klarhet?